Nu har solfångarna varit igång en vecka. Vi har på den tiden fått 242 kWh värme in i acktanken. Mycket mer än vi kan göra av med, men vi duschar och mår gott av att det är solvärme i vattnet :-)

En solig eftermiddag ser det ut som på bilden i vår tvättstuga - drygt 90 grader i vätskan på väg in och över 80 grader i tanken. En eftermiddag med växlande molnighet ger inte fullt så mycket men det räcker gott och väl till ändå.

Läste just i gårdagens Sydsvenskan:

"Under två veckor, från den 16 juni till den 4 juli, föll 150 millimeter regn, vilket är dubbelt så mycket regn som normalt för hela juli månad."

Det var just den 16 juni som vi började bygga vårt nya hus. Sällsynt dålig tajming får man nog säga. Och det märkte vi ju, men det var intressant att se det svart på vitt.

Nu har killarna från "Installationsteamet" i Malmö varit på plats och justerat in ventilationen. Det tog nog två timmar för dem att få ihop det. Skruvar man på ett don så påverkar det ju också flödet i alla andra - så killarna fick gå ett par varv runt huset innan allt stämde. Ventaggregatet går på läge 2-3 av max 5 så det finns gott om kapacitet kvar. Det är bra dels för att ljudnivån blir lägre när grejerna inte går på max och dels för att vi kan öka på ventilationen om vi skulle vilja det. En anledning att öka kan t.ex vara att hålle nere temperaturen inomhus på sommaren.

Justeringen görs så att man får ett litet undertryck i huset. Det behövs för att inte riskera att trycka ut varm inomhusluft mot kallare lager i väggen och därmed få kondensering och fuktproblem.

Därmed är alla delar i energisystemet installerade och igångsatta. Check!

Nu står mätaren på 43 kWh sedan igår förmiddag. Från ca 10.00 på söndagen till läggdags hade vi fått ut 13 kWh, trots att det var molnigt större delen av dagen. Idag har vi alltså fått ut ytterligare 30 kWh, mer sol men alls inte soligt hela tiden.

Temperaturen i inkommande vätska låg idag på ca 70 grader. Hela tanken är nu laddad upp till ca 60 grader och så varm har vi inte haft den med elpatronen, så vi kommer lugnt att klara vårt behov av varmvatten :-)

Det är spännande att springa och blippa på displayen och kolla temperaturer, flöden och kWh!

Imorgon kommer en kille och ska justera in ventilationen, så snart ska vi väl ha igång hela systemet som det är tänkt att fungera.

Nu är solfångarna äntligen igång på riktigt! I fredags kopplade Roland (vår VS-kille) in solarmaturen på tanken och sedan har Calle gjort det sista själv. Efter en tur på taket är också sista skyddsplatsen borta. Elpatronerna är nu helt avstängda, så att vi kan se hur det går innan vi trimmar in dem på lämplig temperatur. Spännande!

Efter att äntligen ha fått hit röris som kopplat in vatten till kyl och frys (Electrolux Source och Glacier) trodde vi att vi skulle få is och kolsyrat vatten. Tji fick vi.

Ismaskinen går helt enkelt inte igång, displayen bara blinkar. Ring service säger manualen, men de lär väl inte öppna förrän på måndag. Kallt vatten får vi ur kylens dispenser, men kolsyran blir bara ett litet lite sprak om man lyssnar noga, smaken kan överhuvudtaget inte kännas.

Brukasnvisningarna är helt kass och feedback på om man lyckats göra önskad inställning uteblir. Man ska bara hålla in en knapp ca 1 sekund och sen då? Hur vet man att det funkat? Allt bara fortsätter blinka, så vi lyckas inte ens stänga av eländet. Morr...

Idag kom elektrikerna på välkommet besök. Vi har väntat på att få nätverket och larmet inkopplat. Idag skulle nätverket fixas. Och det är nu mycket gjort, men kontakterna räckte inte. Alltså har vi nu nätverk i entrén och i sovrummen. Jättebra. Men det var ju i kontoret och vid multimediadatorn som det verkkligen behövs. Suck!

Vi lever med en instabil mobilt bredbandskoppling på den ena och en trådlös adapter på den andra. Men trådlöst nätverk i ett hus med murade inneväggar med putsnär och grejer i är inte bästa förutsättningen för trådlösa kopplingar.

Vi väntar vidare. Fortsättning är utovad i nästa vecka.

Idag har Finja och PoG varit ute och tittat på putsen på den västra fasaden. De muttrar och funderar. Man ska inte blanda putssorter på det vis som byggaren gjort. Men, de tror inte att det kommer att bli några framtida problem. Ytskillnaden kommer nog att synas. Lösningen på det är att lägga på en tunn puts. Men tunn puts har en tendens att lossna. Är det bättre att ta den risken? Eller ska vi stå ut med skillanderna?

Sprickbildningen (fasaden ser ut som en spräcklig elefant vid regn) beror på för snabb uttorkning. Om den bara inte syns genom målningen utgör den inga alls problem.

Vi har resonerat vidare med vår KA och får fundera lite till. Finja rekommenderade att ta kontakt med målaren igen och tala om att tekniskt är det inga problem att måla, men hur tror de att slutresultatet blir?

Följetongen fortsätter.