Igår var första dagen i år som solfångarna gett mer input än vad vi förbrukar totalt. De senaste veckorna har solen gett mer och mer tillskott men totalt sett har uppvärmning och varmvatten dragit mer än solfångarna gett. Men igår när jag kom hem var temperaturen över 65 grader i hela ack-tanken. Idag har det varit mulet på eftermiddagen så det har inte lika högt men ändå tillräckligt för att klara sig utan eldning eller elpatron. Nice!

Nu hänger Vitaby på väggen igen. Det känns som att det skulle gå snabbt och lätt att sy en bit tyg att hänga på väggen. Men, när det ska bli rakt och man inte kan lägga ut hela tyget på en gång (har inte så stort bord) så blir det mycket pill.

Men vi är väldigt nöjda. Och Anja planerar redan för nytt tyg till påsk, till sommaren... Och helst matchande kuddar i soffan. Det känns bra att kunna lägga undan bustomtarna nu. Snart tre månader efter jul :-)

Det börjar bli dags att slänga ut tomtarna... Tjugandag knut, eller var det kanske påsk? Vi har fortfarande våra fina bustomtar kvar på väggen och i soffan. För det kändes så tomt och trist att ta ner dem och titta på en tom vägg igen.

I söndags tänkte jag att nu ska sysakerna fram och Vitaby-tyget upp på väggen. Då visade det sig att kardborrbandet var slut. Trist. Men då fick de bli gardiner till allrummet uppe istället. Vi har köpte ett vackert vitt linnetyg (Överby white från Himla), och det har fått ligga till sig sedan oktober eller nåt...

Gardinen hänger i syglid (påsömnadsglid från Silent Gliss om man ska vara exakt) som är helt nytt för mig. Man syr i små glid ungefär som man syr i knappar och så trär man dem i gardinstången.

Det var inte vidare lätt att hålla på med linnetyget, men det blir vackert! Nu hänger båda längderna tillfälligt på plats, det är svårt att få rätt längd utan att ha dem hängande. Igår skaffade jag en rejäl bit bordsfilt så att jag kan stryka direkt på matbordet och det var en bra idé. Innan har det varit i princip omöjligt att få tyget slätt.

Och kardborrbandet är inköpt. Får se när jag kan hinna sy den nya väggbilden. Vitabytyget är vi väldigt glada för. Det hängde en väggbild över soffan i det gamla huset. Det första vi såg när vi kom hem. Vi lyckades få tag i några meter av tyget efter branden trots att det  utgått ur sortimentet. Och det fick hänga i hallen i vår tillfälliga bostad. Så nu är det dags att det kommer upp här hemma igen. Förhoppningsvis hittar vi också nåt sätt att använda det i entrén här, så att vi får den hemmakopplingen igen.

Sedan igårkväll sitter alla minerit VT-skivor på plats i badrummet på OV. Det har krävt ett par tre utryckningar till larmpanelen, för tyvärr har dammsugaren inte riktigt orkat med sågdammet och då regarerar brandlarmet.

Calle har bytt ut skivorna i taket också, för där hade byggarna satt gips och det vill vi inte ha. Äntligen klart att ta itu med flytspackling, ytskikt och inbyggnad/inredning. Även här ska vi ha vägghängd toalett, så det ska upp en inbyggnad på samma sätt som på BV.

Och förra helgens arbete visade dig användbart i det här sammanhanget: Eftersom vårt lugna rum/gästrum/qigongrum nu är utröjt och trevligt så kunde vi lägga en madrass åt Anja där. Att försöka sova i rummet intill där pappa sågar minerit är nog för mycket även för vår ljudtåliga dotter. Hon tyckte förstås att det var väldigt spännande att få sova på "fel" ställe :-)

Idag var det roligt att öppna dörren till tvättstugan. Efter många om och med har vi nämligen fått upp ett stänkskydd bakom vask och maskiner. Putsen var illa utförd där, hål runt dosorna och dessutom blev den beiga färg vi valt på väggarna i kombination med den gråvita bänkskivan helt dassig. Som med allt annat har vi förstås haft en plan för detta. Den har dock växlat ;-)

Nu har vi hur som helst fått till en enkel med bra lösning. Vi har målat en 6 mm MDF i en härlig grön färg och satt upp den med Ikeas Imperativ/Asker-system. Vi målar sedan resten av väggen bakom bänkskivan med samma färg direkt på väggen.

Idag bestämde vi oss för att frukost hemma. Vilken tur. För just idag fick vi fint sällskap.

På utebordet på andra sidan fönstret landade en sparvhök! Den satt mindre än fyra meter från oss, och satt stilla där en god stund så att vi kunde studera den i lugn och ro. Kul.

Att sedan se säkert 100 svanar samlade på fältet när man kör ut ur Flyinge gör en på ännu bättre humör. Det verkar som om svanarna samlar ihop sig utanför Gårdala. Det blir fler och fler för varje dag, både vita vuxna fåglar och "fula ankungar".