Snickrandet fortsätter. Eftersom jag jobbar helt ensam gäller det ibland att tänak till lite extra. Även om bjälkarna är rejäla så går det rätt bra att lyfta upp dem bit för bit med hjälp av stegar och enhandstvingar.

Så var det dags för lite större jobb igen. De senaste dagarna har jag jobbat mest inne och pulat med lister, dörrfoder och fönsterbänkar. Det är en del kvar men det är skönt att göra sånt för det ser väldigt mycket mera färdigt ut.

Idag på förmiddagen kom dock leverensen med material till carporten och då är den trots allt viktigare att bli klar med. Det är mycket att mäta och räkna för att få ihop det rakt på alla ledder. Faktiskt så får man nytta av lite mer avancerad matte än bara plus och minus för en gångs skull. Fast det är långt kvar till volymintagralerna som vi tragglade på teknis...

Imorgon kommer både Electrolux Service för att fixa det sista på frysen och en plattsättare för att byta de golvplattor som ser tråkiga ut efter frysläckaget. Det blir väl trångt men för mig är det bra att inte behöva lägga mer tid på att vara hemma och passa olika hantverkare...

Så har vi återigen haft besök av Electrolux Service. Efter långt mer än en timmes jobb för två man (de båda som varit här tidigare) så sade de sig ha fixat ismaskinen. På tredje försöket. De trasiga plastbitar i höljet som de lämnat efter sig ska de komma och byta. Fjärde besöket blir det. Undrar om det blir det sista?

De få varor vi nu hade i frysen efter haveriet hann tina märkbart när de hade frysen öppen så länge. Proffsigt?

Vattendispensern hade fortfarande samma problem konstaterade killen som var här först. Den andra fixade det genom att justera nåt och så var de så nöjda. Det var bara det att när jag sen skulle ta ett glas kolsyrat vatten så var det ingen kolsyra i det. Klart det inte fräser och spottar då. Vanligt vatten gör ju sällan det...

Den skramlande ugnen lyckades de förhoppningsvis fixa så att den ska vara tyst i fortsättningen.

Sen fick vi hasta iväg, redan försenade, till kusin Josefins kalas. När vi nu kom hem, mätta och nöjda, så kunde vi konstatera att ismaskinen drog runt och öppnade. Men det kom ingen is.

Calle öppnade dörren och insåg rätt snabbt att de har monterat tillbaka gallerhyllorna fel. Således låg det ett galler i vägen för isen. Inte så konstigt att den inte kom ut. Men det kan man tycka att de borde ha koll på. Eller?

Helt klart är att Electrolux reklamationsavdelning ska få ett brev från oss. Det här är faktiskt bedrövligt dåligt.

Vår dotter Anja hjälper gärna till med det mesta! I fredags så ville hon absolut testa "paddan". Hon fattade precis hur man ska göra.

Senare på kvällen lade Calle klart stengången in till altandörren och igår gjorde han en stadig kant av marksten och betong. Så nu kommer vi "torrskodda" ut genom två dörrar. En kvar.

Under gårdagen hjälpte Anja till att köra sten och annat. Tålamodet är långt ifrån oändligt, men det är kul när vi kan jobba tillsammans.

Det har totalt sett blivit en hel massa finlir gjort. T.ex så har vi nu sjösten långs huset och mellan gången och parkeringsytan. Snyggt!

Igår kom vi hem från ett par dagars minisemester. Det var skönt att ta det lugnt utan att behöva titta på på allt som ska fixas men jag (Calle) blev löjligt snabbt rastlös istället och ville komma vidare med byggprojekten. Dubbelt alltså men visst - det behövdes vila.  

Fullständigt negativt blev det iallafall fall när vi kom hem. Jag gick in först och kommenterade snabbt " det luktar inte hallon här precis" – jag tänkte att vi glömt att ta ut soporna men så väl var det inte.  Lite längre in insåg vi att frysen pep för fullt och att lukten kom därifrån. Troligen var dörren inte riktigt stängd – de nya Electroluxgrejerna är betydligt sämre än de gamla på den punkten. Allt såg ok ut på ytan men det var +17 istället för -18 i frysen.

Eftersom vi inte har någon affär i byn så hade vi rätt mycket råvaror i frysen. Flera kilo fisk, räkor, kött, köttfärs, kycklingfilé, grönsaker, bröd osv…  Vätskan från frysvarorna hade givetvis läckt ut på golvet. Det var syraskador på stengolvet och helt uppblött i innerväggskivorna.  Nu har vi en tom frys efter flera timmar av saneringsarbete. Det stinker inte som innan men det luktar långt ifrån perfekt.

Marika skriver lösöreslista igen. Vi är proffs på att skriva lösöreslistor nu men fan vad kass att vara proffs på en sån sak. 

Varmkomposten fick ta emot ett rejält lass med grejer igårkväll. Jag var lite orolig för hur det skulle gå men det verkar inte vara några problem. Jag blandade in det nya materialet med det gamla och täckte över ordentligt med gammal kompost och med nytt strömaterial. Ett dygn senare luktar det fortfarande inget annat än jord i komposten. Alltid något att glädjas över, eller vad ska man säga?    

Nu är allt markarbete klart. Puh!

Calle har sågat i några plattor till som vi kom på att vi ville ha. Nu tar vi några dagars semester från alla hemmaprojekt. Nästa vecka ska vi fotsätta sopa i fogsand och sen ska alla stenytor "paddas" och sopas igen.

So long!

Igår grävde vår anläggare ett rejält dike på sydsidan av tomten. Planen var att gräva ner till ren sand för att sedan kunna fylla igen och sätta häck. Det visade sig finnas ett stenhårt siltlager på 30-40 cm djup och sedan ett till en bra bit längre ner. Nu är diket en dryg meter djupt och vi hoppas att det ska kunna fungera. Så idag skulle Merab komma med att lass av sin kompostjord. Minst fem kubik ska man beställa. Ta så mycket ni kan, vi behöver massor sa vi.

Så kommer de ut med 2,5 kubik. Suck! Nu måste vi hitta annat att fylla med också. Vi hade hoppats kunna åka på lite semester imorgon, men då vill vi inte lämna ett meterdjupt dike i tomtgränsen som någon kan ramla ner i.

Plattläggningen går vidare. Nu är hela uppfarten också lagd, så när som på några stenar i gränsen mot gatan. Det blir säkert klart efter lunch.

Det har varit torka på bloggfronten nu ett tag. Men vi stretar på med smått och stort. Mellan varven känns det nästan tröstlöst (tycker Marika), men så händer det lite och så tänds hoppet en stund igen.

Calle är jämnare i sin inställning och ser till att tugga på med jobb i det tempo som är möjligt. Och eftersom han sedan i måndags har semester blir det en hel del gjort. Vi har snart alla innerdörrar på plats och det känns otroligt lyxigt. Så när Electrolux idag kom för att återigen åka härifrån utan att ha fixat ismaskinen så kunde Anja och Marika stanna kvar i sängen bakom en stängd dörr :-) Elektrolux Service kommer åter i nästa vecka för ett nytt försök. Hoppet om att de ska lyckas är väl inte så stort, men det heter ju å andra sida tredje gången gillt. Själv skulle jag föredra om sakerna man köper fungerar från början...

Utanför jobbar vår anläggare på. Nu är han framme vid garageuppfarten och större delen av plintarna till carporten är på plats. När det är gjort ska han gräva för vårt trädäck/uteplats i öster och gräva ner till ren sand så att vi kan plantera häck på sydsidan. Där står vatten på vintern och är kruttorrt på sommaren, anledningen kallas SILT. Surt och äckligt är det på höst och vår och häcken vill förstås inte växa där.

Igår fixade vi lite till på Anjas rum. Att klä det ganska skamfilade bordet med gullig vaxduk var poppis, Anja tog sin nya fina kudde (inköpt hos Gudrun Sjödén på utflykt till Malmö förra veckan) och lade sig på bordet och deklarerade att det kunde också vara en säng. Nyss hörde jag att hon påpekade för grannen att hon har en ängel på sin dörr. Och i tisdags kväll var hon väldigt nöjd över att ha fått en rullgardin på sin rum (istället för en bynglig masoniteskiva). Så för hennes del behövs det inte så stora insatser för att hon ska tycka att allt blir väldigt bra.