Sedan den första maj bor vi hemma igen. Känslan är obeskrivbar. Men det är oerhört skönt. Att få äta frukost och titta ut över byn och de egna växterna ger en bra start på dagen. Att kunna gå ut och plocka rabarber till en paj gör inte bara Anja glad. Så fort Anja sticker ut näsan finns det kompisar att leka med.

Visst är det mycket kvar. Men det gör liksom inte nåt alls. Nu jobbar vi ju för oss själva, hemma hos oss själva!

I torsdags morse åt vi frukost och så liksom bara övergav vi vår tillfälliga bostad. Anjas oanvända frukosttallrik stod på bordet, vår urdruckna kaffekanna likaså.

Sen har vi bara varit där för att hämta saker. Lite i taget när det finns någonstans att göra av dem.

Men nu har vi våra sängar, två fåtöljer, en gammal soffa, några stolar, toasaker och lite köksprylar på plats. Och en hel del av Anjas saker, så att hon ska känna sig hemma. "Vi har två hem nu" säger hon.

Stort tack till pappa/morfar och mamma/mormor för hjälp i torsdags och till hela familjen Gröhn som ägnade fredagen åt att skruva kök hos oss. Igår satte vi dit handtagen :-)